SP Rapport 2001:31

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
Långtidsprovning av fönster Erfarenheter av fönsterbyten.

Agneta Olsson-Jonsson

Sammanfattning

Hösten 1994 beslöt man att byta fönster i en av SPs byggnadsfasader. När man började diskutera vilken typ av fönster som skulle väljas, föddes idén att fasaden kunde bli ett försöksfält för långtidsprovning av P-märkta och typgodkända fönster. Veterligt har en sådan långtidsstudie aldrig tidigare utförts på flera olika fönstertyper. Möjligtvis har något enstaka fönster studerats under längre tid.

Den studerade fasaden är orienterad mot sydöst och är mycket utsatt för väder och vind. Den består av två våningar med 29 fönster på varje våning. Syftet med projektet var att studera dels konditionen hos de gamla fönstren och dels beständigheten hos de nya. För de nya fönstren var det speciellt intressant att studera olika fönsterkonstruktioner men också olika material och materialkombinationer i karmar och bågar.

De gamla fönstren, som var av trä, var i mycket dålig kondition beroende på att underhållet varit eftersatt under många år. Fuktkvotsmätningar i trävirket visade på höga fuktkvoter i framförallt bågarnas bottenstycken. Många av bågarna var kraftigt rötskadade. Röta i karmbottenstycket förekom endast i enstaka fönster. Fuktkvoten var högre i fönstren på första våningen än på andra, men rötskadorna vara mer omfattande på andra våningen. Växtligheten framför några av fönstren på första våningen har inte haft någon större inverkan på fuktkvoten och eventuella skador.

De nya fönstren kommer från tio olika fönstertillverkare och det finns totalt 13 olika fönsterkonstruktioner i fasaden. Samtliga fönster är treglasfönster, antingen med enkelbåge eller kopplade bågar. Två av fönstertyperna är så kallade energieffektiva fönster, det vill säga fönster med lågt U-värde. Materialet i fönstren är trä, trä med utvändig beklädnad av aluminium, plast samt aluminium.

Fönstren har besiktigats tre gånger sedan de sattes in vid årsskiftet 1994/95. Den första besiktningen gjordes 1997 och den senaste 2000. Besiktningarna visar att konditionen på ytbehandlingen tycks ha stor betydelse för fuktkvoten i fönstren, detsamma gäller fönsterkonstruktionen. Speciellt bör uppställningsbeslag i form av stormhakar undvikas, eftersom de starkt påverkar beständigheten hos fönstren.

Fönster av trä utan någon yttre beklädnad av aluminium uppvisade höga fuktkvoter vid den senaste besiktningen. Den utvändiga ytbehandlingen på dessa fönster har försämrats med tiden och det finns sprickor och flagningar i färgen och i kittfalsar som direkt kan förklara den höga fuktkvoten. Det är viktigt att ytbehandlingen av fönster av trä utförs på ett ändamålsenligt sätt. Fönstren av trä med utvändig beklädnad av aluminium var däremot torrare. Att trävirket i dessa fönster har låg fuktkvot innebär att beklädnaden är riktigt monterad på karmar och bågar.

Fönstren av plast och aluminium uppvisade inga synbara tecken på färgförändringar eller andra förändringar vid den senaste besiktningen.

Erfarenheterna av långtidsprovningen kommer att leda till vissa förändringar i reglerna för P-märkning av fönster. Erfarenheterna kommer också att föras ut till fönstertillverkare för att ge möjlighet till bättre och beständigare produkter.

En lämplig fortsättning på projektet vore att studera hur underhållet av fönstren kan utföras på bästa sätt.

Fönsterexperten i Sverige AB

Kontakta oss

Telefon:
042-99 505

Post- och besöksadress:
Bryggerivägen 142
253 41 Vallåkra

Via e-post: